stovarblogg

GOD JUL!!!

Ja, då var det jul igen och det tycker jag är en trevlig tid.
Jag vet att många karlar rynkar på näsan för allt pyssel och stå hej som kommer med julen, men jag tor ändå att de flesta skulle sakna "Krims kramset" om det aldrig kom upp.

Jag hoppas kunna jaga med Meija, min bror och en gammal jaktkamrat som heter Milko nu på söndag i "Parken". "Parken" är den mark i vilken jag som yngling lärde mig att uppskatta jakt och hade där goda läromästare i min egen far och bror.

Blir det jakt under helgen återkommer jag med rapport på utfallet.

Bild på Meija i Fjäll, där vi för det mesta håller till när det gäller jakliga äventyr

Här i Värmland råder vinterväder och kommer så att vara en lång tid framöver, i alla fall om man ska våga tro på SMHI. Detta innebär att hoppet tänds för att det skall kunna bli intressanta jaktdagar framöver.
Jag hoppas bara att frugan låter mig komma ut i skogen under min julledighet som faktiskt sträcker sig ända fram till och med den 10 januari.
Min fru har nämligen köpt ett kafé och jag kommer nog att lägga stor tid på förberedelser för uppstart av den samma.

Men men, det finns väl inget som säger att jag inte kan jaga på förmiddagarna och arbeta i "hennes" kafé på eftermiddagarna...

Detta gör mig förtvivlad:
Idag var alla förutsättningar perfekta, snö sedan några dagar, solsken och - 8ºC.
Det är bara det att jag inte fann ett enda harspår i skogen på hela jaktdagen och jag har rört mig över stora områden. Jag vet inte, kanske sitter hararna så hårt nu att de inte har varit upp ännu, i alla fall inte på områden jag passerade idag.
Jag har inte jagat på dessa marker tidigare (ny på dessa marker iår) och jag kommer nu att ta kontakt med en stövarjägare som jagat i området under många år och be om råd om var på området det finns hare.
Skogen är däremot full av räv, och då menar jag FULL. Vart jag går är det rävspår som är färska (gått under natten och på morgonen). Dessa rävar bär säkert stor skuld i att det inte finns (kanske finns få) harar på dessa marker.

Detta är glädje:
Meija visar inget intresse för rådjur, det har jag fått bevisat för mig idag. Vi har sett rådjur och passerat över dess spår utan att Meija visar något intresse alls. Vad hon däremot tycker om är Mickel räv. Idag har Meija drivit 3 stycken rävar, alla tre med mycket bra skall. De två första gick båda i samma gryt, den första efter 25 min och den andra efter 35 minuter. Detta gryt var lätt att hitta då Meija hade "ståndskall" vid grytet båda gångerna. Dock släppte hon räven efter ca 5 min och kom tillbaka till mig. Grytet hade många in- utgångar och jag registrerade denna plats i min GPS. Denna plats blir nog ett bra pass och här kan säkert flera rävar falla för bössan framöver.
Den tredje räven drev Meija 1 timme och 5 minuter med mycket tätt och bra skall. Efter avslutat drev släppte hon och kom tillbaka till mig.

Vid alla tre dreven har jag konstaterat med säkerhet att det är räv Meija driver.

All heder åt Meija, vilken alltså jagat räv när jag tidigare misstänkt rådjur...

Nu måste jag få tag på områden där Meija kommer i kontakt med hare, nu vet jag att hon gillar att driva räv och vill nu jaga in henna på hare framöver.


Meija i rävspår 1




Meija i rävspår 2

Jag blev uppringd idag av Rune Ahlström, ägare till Ovanbergets Ronja (mor till Meija) som hörde sig för hur det går för Meija. Efter att jag skrytigt över min unghund och hur fantastik hon är berättade Rune för mig att den hane han behöll från kullen blivit angripen av hundar och varit svårt skadad.
Rune och hans grabb hade valt att åka till skogen för att jaga, grabben med unghunden på ena sidan skogen och Rune med sin Ronja på den andra sidan. Precis efter det att Runes grabb släppt ut unghunden från bilen kom två lösa Grand Danois och angrepp unghunden mycket illa. Runes grabb fick slänga sig för att täcka och skydd unghunden som annars hade dött av attackerna. Skadorna blev alvarliga med veterinärbesök som följd. Vid veterinären fick unghunden sys med flera stygn p g a de hemska sår dessa "jättehundar" orsakat. Rune berättade att han under de senaste 2 veckorna fått sköta om skadorna på unghunden dagligen. Tyvärr har unghunden tagit mycket illa vid sig av händelsen och är nu mycket osäker och rädd. Jag önskar Rune all lycka i framtiden med hunden och hoppas att tiden skall läka dessa sår och att hunden skall få tillbaka sitt självförtroende igen. 

Det är märkligt, Rune valde att jaga på en mark som var fri från varg och råkade i stället ut för dessa "monsterhundar".

Vad skall man säga om dessa hundars ägare? De borde känna till hur deras hundar beter sig mot andra hundar, och borde därmed oxo ha hållit dem kopplade, inte minst på annans mark...!!! 

Idag har jag varit ute och jagat med Meija på mina marker i Fjäll, det var utlovat minusgrader och uppehåll (SMHI). Det visade sig bli plusgrader med nederbörd (efter någon timma).

Meija tog upp direkt vi kom till skogen och det var självklart rådjur. Drevet gick 400 m rakt ifrån mig och Meija drev med grovt skall och släppte efter endast 3 minuter och kom tillbaka till mig. Det grövre skallet har jag nu lärt mig kommer när hon driver just rådjur. Efter detta ägnade vi nästkommande 4 timmar till att få fatt på någon hare utan resultat. Meija sökte ut mycket bra m a s p både distans och tid men fann inget vilt. Jag hade nästan gett upp när jag bestämde mig för att pröva vid en ungskog i kanten av ett hygge där jag vet att det funnits hare tidigare under året.
När jag fyllt upp min sista kaffeskvätt ur min termos skrek Meija i. Det här var något annat än morgondagens grova skall, ett riktigt "påstick". Denna hare drev Meija i 45 minuter med bara kortare tappter och drevet buktade trångt och gick på repris. Jag tog mig in på drevet och vid 2 tillfällen gick drevet förbi mig på kortare håll än 10 meter. Det var en fruktansvärt tät terräng vilket gjorde det next intill omöjligt att ta sig fram. När jag stod där funderade jag på om jag verkligen skulle skjuta haren om den kom i pass, jag bestämde mig för att låta bli. När man jagar in en unghund känns det som att hararna gör större nytta levande än döda.
För att citera en stövarjägare från Koppom, vilken fick frågan varför hans inspelade jaktvideos inte innehöll scener där haren sköts, 

"Jag skjuter väl inte mina filmstjärnor"

Jag har en snäll polare, som är minst lika jaktgalen som jag är, som har hjälpt mig med att få in alla 4 fritidskartorna i min Garmin.

Helt suveränt med Garmin, faktor 1000 bättre än min gamla Televilt Hundra

Jag gick in på min stövarblogg idag och blev mycket glad då en kär gammal vän hade hittat min sida och lagt in en kommentar. "Lappen" eller Berndt Lindberg som han faktiskt heter är en jaktkamrat som jag inte träffat på säkert 8 år men som jag haft vansinnigt roligt tillsammans med genom åren.

Lappen, jag hoppas att du kommer att gå in på min sida från och till och ge kommentarer, gärna med hur du har det och hur det går för dig i skogen med Malte.

PS. jag behövde inte mata Malte med inälvorna från någon räv, han blev ju galen i räv i alla fall... DS

Rami låg på en tredjeplats efter första dagen av årets Stövar-SM. Vägen fram till SM har jag förstått varit bra och goda resultat har presterats från detta kraftpaket till hane. Tyvärr blev det problem under dag 2 och Rami rasade ner till plats nr: 10.
Jag vill här på min blogg passa på att gratulera Jan Hed och Rami till deras medverkan i SM och hoppas på nya chanser för detta ekipage i detta sammanhang längre fram.
Jag gläds naturligtvis att gener från Rami finns i min ungtik Meija...

Jan Hed med sin Baljåsens Rami, bilden är tagen vid Stövar-SM 2009

Meijas sök var bra idag då hon många ggr gav sig iväg 200 m ifrån mig och sökte av marken i någon form av "sicksackmetod" tillbaks till mig, tyvärr fick hon inte upp något på hennes sök idag.

När det gått 2,5 h utan resultat gick vi tillsammans igenom en granplantering och då drog Meija iväg och upptaget lät inte vänta på sig. Hon tog upp och drevet gick 300 meter bort från mig för att sedan vända upp i en vid båge tillbaks mot upptaget, var detta hare eller rådjur?
Jag sprang som en sprinterlöpare för att genskjuta drevet och lyckades nästan, i en skogsglänta 30 m framför mig fick jag en skymt av drevdjuret och jag kunde inte avgöra vad det var för djur. Meija dyker snart upp i spåret och skallet bokstavligen ekar i skogen varpå jag kommenderar henne "STANNA", och om än lite förvånad av min närvaro, lystrar hon till min förmaning och stannar omedelbart.

Jag kommenderade henne att sitta kvar medan jag gick för att granska spåren i den next intill obefintliga snön, och jag måste berömma hennes lydighet och följsamhet då hon inte en enda gång lämnade denna plats under tiden jag granskade av drevlöpan. Hur noga jag än letade fann jag varken klövar eller tassar, p g a denna osäkerhet vågade jag varken uppmana henne att driva vidare eller fya henna på löpan. Jag tog därför med Meija 300 m därifrån och lät henne söka ut ånyo.  

Meija stack naturligtvis tillbaka till drevdjuret (som jag ville) och det dröjde inte länge innan drevet ekade i skogen på nytt. Nu ägnade jag nästkommande 50 min till att lista ut vilket djur hon drev. Detta lyckades jag tyvärr inte med, dock tyder drevsätt och alla tappter på att det faktiskt denna gång var hare Meija Drev.

Detta drev buktade runt mycket på en liten areal och Meija hade 4 st tappter hon redde ut.

Efter avslutat drev gick Meija tillbaks på bakspår och spårade sedan upp mig i skogen på mina spår, EXEMPLARISKT!!!
Summa summarum är jag mycket nöjd med dagens jakt.

Det skall som vanligt bli kul att fara till skogs med Meija imorgon igen och vädergudarna visar sig vara på gott humör och erbjuder på uppehåll åtminstone i natt och fram t o m middag.
Jag hoppas verkligen att jag får chans att se drevdjuret imorgon så jag med säkerhet kan berömma eller fördöma.
Jag kan tänka mig att denna återkommande tråd börjar bli tjatig, men är dock så viktig för stövarjägaren med sin unghund. Jag är nämligen livrädd för att hon gång på gång skall driva rådjur utan att jag får reda på detta och att detta skall ge henna fel indikationer, nämligen att vi är i skogen just för att sätta fart på detta klövklädda vilt.

Utlovar rapport efter morgondagens skogsbesök.

Meija vilar ut in för morgondagens äventyr




Detta får bli dagens jaktbild, Meija i Fjäll (mina jaktmarker)

Ja, det var helt klart värt att byta ut arbetet mot skogen denna fantastiska dag. Mitt bland alla regniga dagar utan sol dök den här dagen upp med sol, rimmfrost och - 6 ºC. Dagen började katastrofartat då jag inte fann nykeln till min bil. Min fru har gjort klart för mig många gånger att vi karlar är helt värdelösa på att leta. Tyvärr förstärktes hennes teori idag, då jag en timme senare än tänkt, åkte till skogen efter det att HON hittat nykeln i min "laptopväska".

Bild över tidig onsdagsmorgon  


Meija tillbaka efter morgonens första drev


Meija hade igång 4 drev idag, det kortaste drevet var bara 5 minuter och det längsta 25 minuter.
Det är väldigt frustrerande att inte veta vad hon driver p g a att det är barmark. Detta innebär att man inte kan vara riktigt glad åt att hon kommiti igång så bra eftersom man anar intresse för rådjur...
Dock gläds jag mycket åt tre saker:

     - Söket
     - Skallet
     - Retur till mig, via bakspår, direkt efter avslutat drev

Meija arbetar på slag


Meija tillbaka efter drev nr: 4, trött och vill åka hem