stovarblogg

Jag (frugan) har köpt en ny systemkamera och jag hoppas att detta gör att det blir roligare att fota vid mina skogsbesök och att min blogg skall gynnas av detta.

Jag var till skogs idag och alla, åtminstone de som bor i närheten av Karlstad, tycker nog att jag är en idiot. När jag var uppe vid kl. 02:00 inatt hade det inte börjat snöa ännu och jag höll då tummarna att det inte skulle börja snöa förrän på förmiddagen. Nej o nej, när jag vaknade kl. 07:10 hade det kommit minst 5 cm och det vräkte ner. Men jag hade redan gått upp ur sängen och Meija var redan på "G" så det var bara att göra sig i ordning och ge sig iväg till skogs. Några spår efter svenskharen? NEJ. Jag är rädd att Meija tog upp ett rådjur idag och jag sprang till platsen där drevet buktade runt på ett område om ca 10 ha. Det knepiga var att snön var så lös att det inte gick att avgöra vad hon drev. Med tanke på hur ivrigt Meija drev kan det ha varit hare men det skall jag låta vara osakt. Hoppas verkligen att hon låter bli rådjur nu när det allmänt förbud för dessa. Det vankas mildväder framöver och vi får se om snön sjunker ihop något och att detta möjligör ny äventyr i skogen.

Imorgon ger jag mig ut på jakt efter haren igen på marker vilka ska hålla en hyfsad stam av svenskhare. Återkommer med rapport efter avslutad "jakt", utan bössa denna dag, endast träning för Meija.

Tyvärr gick denna dag fel (nyårsdagen i Ölme) från början. Jag och ytterligare dussintalet miljoner värden över vaknar inte p g a att mjukvaran i I-phone inte klarade av det nya året... Trots en mycket sen kväll i goda vänners lag vaknar jag hyfsat tidigt, kl. 08:20, och är på plats i Ölme strax efter kl. 09:15. Efter ett gott mottagande av markägaren släpper jag Meija i markerna kring boningshuset. Överallt är det fullt med harspår och detta beror inte minst på att markägaren utfordrar hararna och rådjuren nu när det är så kallt och mycket snö. Det knepiga är att det inte fanns ett enda färskt harspår. Enligt markägaren hade det varit + grader på natten och regnat under flera timmar för att sedan bli minusgrader igen framåt morgonen. Tydligen hade även tyskharen valt att sitta still vilket strider mot min fars teori om att tysken är uppe oavsett väder. Kortfattat kan sägas att Meija sökte ut bra utan att lyckas resa någon hare. Efter 1,5 timmars sök fick hon upp en räv vilken hon drev i ca: 45 min och 1,3 km bort. Tyvärr hade nattens +grader kombinerat med morgondagens kyla bidragit till lätt skare och Meija skavde sina främsta juver och jag beslöt därför att avbryta dagens jakt. Jag kom överens med markägaren, vilken var upptagen med att ploga skogens vägar, att vi försöker på nytt mycket snart igen. Då skulle han fixa fram jägare att passa på Meija för att försöka skjuta en hare för henne.