stovarblogg

Idag var jag och Meija åter i skogen för att pröva jaktlyckan.

Vårt huvudmål för dagen vara att, förutom vara hemma hos frugan innan kl. 10:00, få upp någon gösse på benen.

Jag hade pratat med Jaktledaren för marken, vilken tipsat mig om var det fanns hare och det var till detta område vi styrde vår resa.

Vi fick gå över en åker för att komma in i skogen och vi han inte mer än komma in i skogen för än Meija drog iväg med full fart. Minuten senare väcker hon några skall och sedan några till och till slut är drevet i full gång.

Är det rådjur, hare eller räv är tankar som surrar i mitt huvud.

Drevet går för fullt och det är en fröjd att höra Meija som nu ger full hals. Drevet vänder och går mot mitt håll och Meija verkar ligga nära drevdjuret att döma på hennes intensiva skallgivning. Drevet går förbi mig på bara 30 meter, dock ser jag inte om det är hare eller räv då ormbunkar skymde sikten för mig. Det känns ändå skönt att med säkerhet kunna konstatera att det i vart fall inte är ett rådjur.

Drevet buktar bra och är nära mig några gånger till innan Meija efter dryga timmen får dödtappt vid en bäck. Jag gick dit för att lära henne att gå över bäcken vilken var ca 600 meter ifrån mig.
Jag kallade in Meija, vilken febrilt försökte hitta rävens "avhopp" någonstans utmed bakspåren, och hon bröt och kom till mig.
Jag visade henne på bäcken, där jag såg på GPS:en att Meija hade vänt, och hon kastade sig genast i och över. Hon sprang ett 50 tal meter på andra sidan bäcken men var snart tillbaka till mig och visade inga tecken på att hon hittat något intressant på andra sidan bäcken. 

Då fick jag se ingången till ett gryt bara 5 meter från mig och jag förstod nu hur allt låg till.

Meija drev denna räv mycket bra och jag hoppas nu att jag får tag på någon hare snart!!!