Viken dag!!!
Anton; bestigit en ensilage
Denna dag var inte lik någon annan dag jag upplevt med Meija i skogen tidigare. Vi gick till det område där jag på lördagen hade sett harspår. Inga harspår syntes någonstans att släppa Meija på och jag fick lov att släppa henne att söka ut som vanligt.
Det dröjde inte länge innan Meija fick upp och det var ett typiskt rävdrev med väckskall först som gick över i drev efter ca: 10 minuter.
Denna Räv gick rätt ut (1,3 km) med en gång och Meija släppte räven efter bara 30 minuter. Visst kan räven gått i gryt men jag vet inte, Meija visade konstiga sidor i söndags och jag vet nu inte riktigt var jag har henne.
Efter det att Meija, Anton och jag redan hunnit med att ätit morgonens första fika släpptes nu Meija på andra sidan vägen. Efter drygt 15 minuter börjar Meija väcka och jag tror att det är räv. Hon håller på med något som liknar en blandning av drev och väckskall under en dryg timma och klockan är nu 10. Hon får nu mer ordning på sitt drev och det snurrar runt på ett område som är 500 x 500 meter. Meija har någorlunda ordning på drevet men får ständigt småtappter och jag ser något på pejlen jag inte är van att se. Drevet går ständigt i samma spår från och till och Meija har stora problem och jag undrar om hon har en krånglig hare eller blivit totalt knäpp. Jag går in på drevet och ser att Meija driver hare. Denna hare driver hon i 3 timmar innan hon får någon bra ordning på den. Sedan får hon lite bättre fart på haren och drevet fortsätter i ytterligare 2 timmar dock bara kortare stunder med bra tryck. Efter 5 timmar får Meija dödtappt och på väg tillbaka till mig springer hon på något djur, räv eller rådjur tror jag.
Drevet drar iväg drygt 1 km och nu lunkar drevet på i stora bukter.
Då jag hade bråttom hem gjorde jag allt jag kunde för att få tag på Meija men drevet gick i marker där det inte finns några bilvägar och Meija vägrade att komma på mina inkallningsförsök.
För att göra en lång historia kort kan jag berätta att jag inte fick tag i Meija förrän kl. 16:15 och inte ens då ville hon komma till mig. Jag tror att hon drivit rådjur och kände sig skamsen.
På vägen till bilen sprang en iller på mig och det slutade som bilden med Anton nedan visar.
Och på så vis fick vi bidraga till viltvården, åtminstone denna dag.
Stolt Anton med det första viltet han varit med när pappa skjutit. Och dömma av hans uttryck av glädje finns det nog jägarblod i honom.
Summering:
Det låter fantastiskt att Meija drev hare i 5 timmar men detta är inte helt sant, det var aldrig något bra drev och jag tycker att det var ett skitdrev som närmast plågade oss 5 timmar. Det som är bra är naturligtvis att hon verkar älska hare och inte inte vill ge sig...
Att hon sedan jagar på egen hand utan att komma tillbaka efter avslutat drev är någon ny egenhet som undertecknad inte är förtjust i. Skall jag vara ärligt är jag skitförbannad att jag inte såg Meija mellan kl. 09:15 och 16:15, SJU JVL TIMMAR!!!
