Livsfarlig jakt!!!
Tyvärr blev det ingen succé i lördags då jag prövade på de nya markerna.
Jag släppte Meija drygt 1 km från den stora vägen (61/62:an) som går mellan Skåre och Karlstad.
Jag såg inga harspår på vägen ut och var tvungen att släppa Meija att söka ut som vanligt. Det dröjde inte mer än 5 - 10 minuter så sprang Meija rakt på en räv och denna skulle naturligtvis springa raka vägen ner till nämnd väg.
Det vart till att springa för kung och fosterland och med nöd och näppe få tag på Meija, vilken arbetade på tappten på räven vilken med största sannolikhet valt att springa över den samma.
Trots att klockan bara var 08:45 var det tät trafik och jag får vara glad att Meija inte valde att springa över vägen.
Jag åkte runt marken och släppte på nytt. Tyvärr kunde jag konstatera att det var ett helt jaktlag ute och jagade (troligtvis rådjur) och jag kopplade därför upp Meija och vi åkte hem. Knepigt att springa på dessa jägare i skogen då ordförande för jaktvårdsområdet klargjort att det inte var någon jakt på området denna dag, ordförande borde ju veta…
Summerat kan man säga att detta verkligen blev en besvikelsens dag. Trotts att jag har många vänner här i Värmland kan jag bara konstatera att alla mina jaktkamrater finns i Västergötland. Vad lätt det hade varit om jag bott där nu och kunnat jaga på harrika marker när som helst lusten fall på.
